Efter lite strul med spelare och buss så kom vi iväg på fredagseftermiddagen. Vi som skulle iväg var ett förstärkt U17 lag samt två åldringar, Anders o Kerstin. Spelare var Ida L, Jennifer, Viktoria L, Matea, Linnea, Viktoria N, Beatrice, Angelica och Mikaela.
Ett vinnande lag!
Efter inkvartering så tänkte vi att vi skulle sova. Men det tänkte inte våra grannar. De höll på med lite basket i klassrummet och skrikövningar, troligen för att peppa sig inför morgondagen. Men, till slut så blev även de trötta och somnade.
Målet, som jag hade satt, var att vi skulle komma bland de 3 bästa på söndagen. Utan att ha sett våra motståndare så tyckte jag inte att detta var något orealistiskt mål, med tanke på vilket lag jag hade med mig. När jag talade om detta för laget, så var det ingen som sade emot, utan alla tyckte att det lät bra.
I lördagens första match mötte vi Hjallese, som vi slog med 2-0 (25-17, 25-14). Efter en matchs vila mötte vi BRH. Jag tror att det var ett sammansatt lag från Bröndby/Randers/Hvidovre. De hade inte mycket att sätta emot. 2-0 (25-9, 25-9) enkelt. Därefter stod Gentofte B för motståndet. Ganska korta spelare men med bra spänst och speluppfattning. Detta blev dagens hårdaste kamp, men tillslut vann vi med 2-0 (25-23, 25-17). Sedan avslutade vi dagen med att möta Spentrup. De hade under dagen spelat med 5 spelare, 6 spelare varav en var inlånad. Till vår match var de bara 4 kvar, så det blev en ganska behaglig resa till seger, 2-0 (25-18, 25-17). Men som ni ser på setsiffrorna så var de inte tandlösa. Man kan fundera över vad de hade kunnat göra med en full 6:a.Men men, det glömmer vi nu. Vi blev 1:a i gruppen, obesegrade, efter stundtals bra spel från alla som var på banan under dagen.
Efter kvällsmaten var det några som åkte iväg till badhuset för bad o sola solarium medan några stannade kvar på skolan för att göra ingenting. Jag o Kerstin gick senare iväg till ledarsamling, där vi fick spelschemat för nästa dag. Det visade sig att vi inte skulle spela förrän 11.50. Sovmorgon med andra ord. Om nu våra grannar lät oss göra det. Och jodå, de var betydligt tystare än i fredagskväll, men …
Amager och Gentofte B spelade en kvartsfinal på morgonen, en hård sådan, där Gentofte B till slut vann med 2-1 i set. Vi mötte sedan Gentofte B, som vi hade mött dagen innan, i semifinal. Jag var lite rädd för denna match. Dels för att Gentofte B inte är ett ofarligt lag, dels för att tjejerna verkade lite loja på inbollningen. Men jag hade inte behövt att oroa mig. Tjejerna gick in och körde över Gentofte B i första set. Med hårt pressade servar och bra block. I 2:a set blev det lite match, men vi var starkare på slutet och vann välförtjänt med 2-0 (25-9, 25-18). I den andra semifinalen vann Gentofte A över Fortuna med 2-0.
Dagen innan hade jag och Kerstin diskuterat ”piggaupp” saker, såsom choklad kontra ”Dextrosol”/druvsocker. Mest med tanke på vd vi skulle göra ifall tjejerna gick ner sig humörmässigt. Kerstin, en auktoritär på området, sade med bestämd röst att choklad är mycket bättre än Dextrosol, att det stannar i kroppen längre. Jag bestämde då att vi köper in ett choklad och ha det i reserv dagen därpå. Sagt och gjort, senare, när vi var nere och handlade i byn köpte jag ett 200g:choklad, och gömde det i min väska. Detta kom väl till pass i finalen för tjejerna var väldigt sega i första set. Ingen geist och ingen fart. Vi förlorade ändå bara med 21-25.
Då hör jag Kerstin säga ”Nu är det dags”. Jag fattade inget utan bara tittade på henne. ”Dags för chokladen”. Så inför 2:a set så fick de lite choklad. Om det var det som fick fart på dem eller inte får andra diskutera, men det blev en uppryckning i 2:a set. Det blev det bättre spel från vår sida. Tjejerna var på G, helt klart. En bit in i setet fick de sin andra chokladruta. Jag hoppas att det var detta som bidrog till att vi vann setet med 25-22. I 3:e set följdes vi åt fram till 9-9, ungefär. Sedan servade några av tjejerna riktigt bra, så vi kunde gå ifrån med 2-3 bollar och därefter var det inget större fara, utan vi kunde vinna detta set med 15-12 där sista serven blev ett serveess.
Sammantaget är jag mycket nöjd med helgen. Det är skönt att åka iväg med ett gäng där alla vill vinna, ingen backar ur när det börjar osa hett, ingen går ner sig för några missade bollar, utan fortsätter att våga. Man kan sätta in en avbytare utan att det märks, även i kritiska lägen, utan att hon darrar på manschetten vid serve eller avslut. Med lite mera samträning så kan detta bära långt.
